Delad glädje är dubbel glädje

Idag kom Daniel upp till Göteborg och när vi åt middag precis, fick mamma och pappa ett paket av oss. 

I paketet låg denna ram och det tog inte lång stund för dem att inse vem paketet egentligen var ifrån :)

Vilken överraskning

Har kommit upp till Göteborg nu i och med sportlovet och kommer att vara här hela veckan lång.

Fick nu ikväll ett väldigt, väldigt, väldigt roligt och överraskande besked. En mycket nära vän kläckte ur sig att även hon är gravid och är två veckor bakom mig. Självklart kunde jag ju inte hålla mig så utbrister att jag också är gravid.
Vilken grej! Sedan pratade vi i flera timmar, eller ja, viskade... Pappa är hemma och vi har ju tänkt hålla detta hemligt i några dagar till tills Daniel kommer upp.

Men vilken rolig överraskning och hur mysigt som helst! 

Det är verkligen babyboom i år!

Att hålla en hemlighet

I fredags så åkte vi upp mot Göteborg, till mitt och Emelies släktkalas. Väl i bilen upp bestämmer vi oss för att berätta den fantastiska nyheten för våra vänner Agge och Christoffer. Som blev hysteriskt glada för vår skull. De skall nämligen ha en egen liten bebis 2,5 månad innan vår dimper ner.

Det var även väldigt skönt att ha någon att berätta för, det blev mer verkligt då. Samt att vi äntligen hade några att ställa alla hundratals frågor till...

Vi ringde även till MVC och har fått tid för inskrivning den 7/3, då barnmorskan trodde att jag ska vara i vecka 9-10. Vilket nog kan stämma rätt bra, för idag söndag går jag in i vecka 6 (5+0). Dock känns det som en helt evighet tills vi skall dit och oron att något hemskt skall hända växer sig starkare för var dag som går. Jag kommer även att få träffa en läkare den 8/3 i och med min pco, så antagligen kommer vi att få göra ett vul då. Kommer nog gå som på nålar fram tills dess, för det är riktigt svårt att förstå att det faktiskt bor någon i min mage.

Resten av helgen flöt på men det har varit väldigt jobbigt att inte få berätta något för familjen. Men jag vet ju att det är bättre att vänta med att berätta. Daniel har nog lika svårt som mig att förstå vad som händer men han har sitt egna lilla sätt att bearbeta och sätta sig in i detta... Han surfar runt på nätet efter barnvagnar som får plats i vår lilla Audi :)

The day everything changed

Tisdagen den 31/1 2012 ändrades mitt och Daniels liv...

När vi kom hem från våra arbeten den eftermiddagen så fann vi ett paket ifrån testlagret i brevlådan. I det låg en del graviditetstest som vi beställt. Vi tänkte inte så mycket mer på det, utan lagade till vår middag lite snabbt innan Daniel skulle iväg på sin jägarkurs.

När han hade åkt började jag pilla lite på paketet och tänkte att det ju kunde vara lite skoj att ta ett av testen... bara för skoj skull... Efter en hel del negativa test så hade hoppet sjunkit en del, vill jag lova, och mina förhoppningar om ett plus existerade knappt. Men jag tog upp en sticka ur dess förpackning och gjorde det jag skulle göra.

Några minuter senare tittade jag på testet och blev fly förbannad!
Jävla skittest jag beställt, som visade fel! Stickan framför mig visade ju att jag var gravid. Hur i hela h*lvete får de sälja tester som visar fel??

"Jaja, jag får väl testa med ett till då", tänkte jag. För att verkligen bevisa både för stickan och mig själv att det var något fel på testen, så att jag kunde klaga till företaget dagen efter... Lyckades klämma fram några droppar till och väntade sedan en stund.

När jag sedan tittade på stickan spred sig en värme i hela kroppen. Även denna sticka visade ett positivt streck och jag visste helt plötsligt inte vad jag skulle tro. Ljög verkligen 2 tester mig rakt upp i ansiktet??

Som tur var så hade jag även "ett riktigt" graviditetstest hemma. Så efter att ha druckit en hel del vatten för att kunna göra kvällens tredje test, satte jag mig i soffan och väntade ut de dryga 3 minuterna. När de långsamt tickat förbi gick jag bort till toaletten och tittade till mitt test.

Denna gången började hela kroppen darra och jag var tvungen att sätta mig ner, för framför mig visade även detta underbara test, att jag faktiskt var gravid, att en liiiiten limiten minimänniska flyttat in i min mage.

Sedan började den långa väntan på att Daniel skulle komma hem. & under de tre långa timmarna hann både den ena tanken och den andra börja ploppa upp i huvudet på mig. Tänk att vi äntligen skulle få bli föräldrar, efter all den tid som gått och allt förlorat hopp, skulle vi VI vi få bli föräldrar!

Daniel kom hem rätt sent och han hann knappt innanför dörren innan jag tryckte ner honom i soffan och satte mig i hans knä. Jag tror det var mitt fjantiga leende som avslöjade allt och Daniel säger...
"Hur många test tog du...?"
När jag svarar 3 brast vi båda ut i skratt och sedan satt vi bara där och log mot varandra. Det hade gått att ta på lyckan som fanns i rummet där och då. Men samtidigt var allt fortfarande så ovisst, nytt, skrämmande och konstigt att vi ändå hade svårt att tro att det var sant.

Men vilken födelsedagspresent det blev... För bara några timmar efter vårt efterlängtade + visade sig, slog klockan 00.00 och jag fyllde 28 år...